About the Author

(If the index is not shown on your left hand side: click here)

Born 1934 in Copenhagen, Denmark. 
Graduated 1961 from the University of Copenhagen with an MD.  

1961-1967 various appointments at surgical, roentgenological,
 neurological, pediatric and medical departments in Denmark 
and Sweden.  
1968-79 various appointments at the Dept. of Nephrology, and 
the Dept. of Clinical Chemistry, University Hospital, Lund, Sweden
1975-79 as an assistant professor at the Dept. of Nephrology. 
1973 PhD at the University of Lund.  
1979-2000 a private practitioner. 

Since 1979 an independent researcher. 

Honoured by The Skrabanek Award 1999 given by Trinity College 
of Dublin, Ireland for original contributions in the field of medical 
scepticism. 

Honoured by the Integrity In Science Award 2003 given by 
The Weston A. Price Foundation.

Address: Magle Stora Kyrkogata 9,S-223 50 Lund, Sweden. 
Tel: +46 46 145022   E-mail

A member of International Science Oversight Board
A member of the expert panel of the Journal of the Swedish Medical Association (Läkartidningen) 
Listed in Marquis Who´sWho in the World and Who´sWho in Medicine and Healthcare
Dr. Ravnskov is the spokesman of THINCS, The International Network Of Cholesterol Skeptics
A personal view  of Dr. Ravnskov by Bo Norberg, MD, PhD.
A review of his career. Autobiography  (in Swedish),  
Interview


Dr. Ravnskov's publications in inverse chronological order:

Papers on Glomerulonephritis

  1. Ravnskov U. Experimental glomerulonephritis induced by hydrocarbon exposure. A review. BMC Nephrology 2005;6:15-

  2. Ravnskov U. Suicide of the nephron is preventable. The Lancet 2001;357 (May 12)

  3. Ravnskov U. Glomerulonefrit – en yrkessjukdom – nya rön om en sjukdom associerad med exposition för njurtoxiska ämnen. Läkartidningen 2000; 97: 3978-9.

  4. Ravnskov U. Hydrocarbon exposure may cause glomerulonephritis and worsen renal function:evidence based on Hill´s criteria for causality. Quarterly Journal of Medicine 2000; 93: 551-556.

  5. Ravnskov U. Hydrocarbons may worsen renal function in glomerulonephritis: a meta-analysis of the case-control studies. American Journal of Industrial Medicine 2000; 37: 599-606.

  6. Ravnskov U. Glomerular, tubular and interstitial nephritis associated with non-steroidal antiinflammatory drugs. Evidence of a common mechanism. British Journal of Clinical Pharmacology 1999; 47: 203-210.

  7. Ravnskov U. Lösningsmedel och drivmedel orsakar kronisk njursvikt. Tidskriften Medikament 1999; 2: 80-84.

  8. Ravnskov U. The subepithelial formation of immune complexes in membranous glomerulonephritis may be harmless and secondary to allergic or toxic factors. Scandinavian Journal of Immunology 1998; 48: 469-474.

  9. Ravnskov U. Renal complement synthesis in glomerulonephritis. Lancet 1994; 343: 235-6.

  10. Ravnskov U. Hydrocarbons and renal failure: Primary damage in glomerulonephritis is tubular, not glomerular. Nephron 1992; 61: 243

  11. Ravnskov U. Glomerulonephritis, renal carcinoma, and solvent exposure: bias from choice of referents. British Journal of Industrial Medicine 990; 47: 791-92., 1990

  12. Ravnskov U. Non-systemic glomerulonephritis: Exposure to nephro- and immunotoxic chemicals is primary and predisposes to immunologic harassment. Medical Hypotheses 989; 30: 115-122. 

  13. Ravnskov U. Focal segmental glomerulosclerosis in acute renal failure. New England Journal of Medicine 1989; 320: 1218-1219.

  14. Ravnskov U. Focal glomerular lesions in glomerulonephritis may be secondary to tubulointerstitial damage. American Journal of Kidney Diseases 1988; 12: 250-251.

  15. Ravnskov U. Hepatitis B virus and glomerulonephritis. The Lancet 1987; 2: 691.

  16. Ravnskov U. Influence of hydrocarbon exposure on the course of glomerulonephritis. Nephron 1986; 42: 156-160.

  17. Ravnskov U. Glomerulonefrit och organiska lösningsmedel. Läkartidningen 1986; 83: 1080-1083

  18. Ravnskov U. Possible mechanisms of hydrocarbon-associated glomerulonephritis. Clinical Nephrology 1985; 23: 294-298.

  19. Ravnskov U. Glomerulonephritis and organic solvents. The Lancet 985; 2: 566.

  20. Ravnskov U. Hydrocarbon exposure and glomerulonephritis. Nephron 1983; 36: 143.

  21. Ravnskov U, Lundström S, Nordén Å. Hydrocarbon exposure and glomerulonephritis: evidence from patients' occupations. The Lancet 1983; 2: 1214-1216.

  22. Ravnskov U, Forsberg B. Improvement of glomerulonephritis after discontinuation of solvent exposure. The Lancet 1979; 1: 1194.

  23. Ravnskov U, Forsberg B, Skerfving S. Glomerulonephritis and hydrocarbon exposure - a case control study. Acta Medica Scandinavica 1979; 205: 575-579.

  24. Ravnskov U. Acute glomerulonephritis and exposure to organic solvents in father and daughter. Acta Medica Scandinavica 1979; 205: 581-582

  25. Ravnskov U. Exposure to organic solvents - a missing link in acute poststreptococcal glomerulonephritis? Acta Medica Scandinavica 1978; 203: 351-356

  26. Ravnskov U, Dahlbäck O, Messeter L. Treatment of glomerulonephritis with drainage of the thoracic duct and plasmapheresis. Acta Medica Scandinavica 202, 489-494, 1977.

  27. Ravnskov U. Exposure to organic solvents in acute poststreptococcal glomerulonephritis. The Lancet 1977; 2: 258


Papers on Proteinuria and/or Renal Function

  1. Hultberg B, Ravnskov U. The excretion of N-acetyl-ß-glucosaminidase in glomerulonephritis. Clinical Nephrology 1981; 15: 33-38.

  2. Ekman R, Johansson BG, Ravnskov U. Renal handling of Zn alfa2-glycoprotein as compared with that of albumin and the retinol-binding protein. Journal of Clinical Investigation 1976; 57: 945-954.

  3. Ravnskov U. Serum ß2-microglobulin and glomerular function. New England Journal of Medicine 1976; 294: 611.

  4. Ravnskov U, Johansson BG. Isolation and partial characterization of a porcine low molecular weight protein occurring in plasma and urine. International Journal of Biochemistry 1976; 7: 579-583.

  5. Ravnskov U, Johansson BG, Ljunger L. Proteinuria in pigs with experimentally induced renal damage. Contributions to Nephrology 1975; 1:  50-61.

  6. Ravnskov U, Karatson A. Renal handling of human ß2-microglobulin in the rat: The importance of sham-operation. Acta Physiologica Scandinavica 1975; 94: 467-471.

  7. Ravnskov U. Low molecular weight proteinuria in association with paroxysmal myoglobinuria. Clinical Nephrology 1975; 3: 65-69.

  8. Ravnskov U. Proteinuria after renal transplantation. 2. A functional identification of two types of rejection crisis. Scandinavian Journal of Urology and Nephrology 1974; 8: 45-49. 

  9. Ravnskov U, Johansson BG. Renal handling of ß2-microglobulin. Protides of the biological fluids. 1974; 21: 513-517.

  10. Ravnskov U. On renal handling of plasma proteins. Scandinavian Journal of Urology and Nephrology 1973; 7 suppl 20. [Thesis]

  11. Johansson BG, Ravnskov U. Urinproteinanalys vid kadmiumförgiftning. Läkartidningen 1973; 70: 2310.

  12. Ravnskov U. Albuminuria in acute and chronic renal failure. Acta Medica Scandinavica 1973; 194: 59-64.

  13. Ravnskov U. Proteinuria after renal transplantation. 1. Excretion of a2-microglobulin, ß2-microglobulin, lysozyme and albumin. Scandinavian Journal of Urology and Nephrology 1974; 8: 37-44.

  14. Johansson BG, Ravnskov U. The serum level and urinary excretion of a2-microglobulin, ß2-microglobulin and lysozyme in renal disease Scandinavian Journal of Urology and Nephrology 1972; 6: 249-256.

  15. Ravnskov U, Johansson BG, Göthlin J. Renal extraction of ß2-microglobulin. Scandinavian Journal of Clinical and Laboratory Investigation 1972; 30: 71-75.

  16. Ravnskov U. Muramidase and acute rejection of kidney grafts. The Lancet 1972; 2: 716.

  17. Johansson BG, Ravnskov U. Analyses of proteins in urine. Aids and limitations. Scandinavian Journal of Clinical and Laboratory Investigation 1972; 29,suppl 126.

.Papers on Urinary Tract Infection

  1. Ravnskov U. Behandlingstidens längd vid urinvägsinfektion. Läkartidningen 1987; 84: 1339.

  2. Ravnskov U. Avvisa inte singeldosbehandlingen vid urinvägsinfektion! Läkartidningen 1987; 84: 1535.

  3. Ravnskov U. Singeldos vid urinvägsinfektion fungerar med rätt dos och rätt preparat. Läkartidningen 1987; 84: 2946.

  4. Ravnskov U. Singeldos-behandling av okomplicerad cystit och asymtomatisk bakteriuri. En översikt. Läkartidningen 1986; 83: 45-47.

  5. Ravnskov U. Dysuri kan orsakas av tvål. Läkartidningen 1985; 82: 836

  6. Ravnskov U. Dysuri skyldes som regel sæbe. Ugeskrift for Læger 1985; 147: 1493-1494.

  7. Ravnskov U. Sæbe og dysuri. Ugeskrift for Læger 1985; 147: 2093.

  8. Ravnskov U. Soap is the major cause of dysuria. The Lancet 1983; 1: 1027-1028.

  9. Ravnskov U. Strikta indikationer, kort tids terapi - lösningen på sulfaproblemet. Läkartidningen. 1982; 79: 1350.

  10. Ravnskov U. Bakteriuri og vejen til iatrogenese. Ugeskrift for Læger 1978; 140: 2256-2257.

  11. Ravnskov U. Medikaliserat samhälle?. Läkartidningen 1976; 73: 1298.

  12. Ravnskov U. Långtidsprognosen vid urinvägsinfektion och asymtomatisk bakteriuri. Läkartidningen 1975; 72: 1796-1798.

  13. Ravnskov U. Urinary tract infection with disappearance of urinary creatinine. Scandinavian Journal of Urology and Nephrology 1973; 7: 94-95.

  14. Lindholm T, Ravnskov U. Bakteriuri och pyuri - är det farligt? Läkartidningen 1972; 69: 3538-3541.

Papers on Ochratoxin-Nephropathy

  1. Krogh P, Elling F, Friis C, Hald B, Larsen AE, Lillehøj EB, Madsen A, Mortensen HP, Rasmussen F, Ravnskov U. Porcine nephropathy induced by long-term ingestion of ochratoxin A. Veterinary Pathology 1979; 16: 466-475.

  2. Krogh P, Elling F, Gyrd-Hansen N, Hald B, Larsen AE, Lillehøj EB, A Madsen,HP Mortensen, Ravnskov U. Experimental porcine nephropathy: changes of renal function and structure perorally induced by crystalline ochratoxin A. Acta Pathologica Microbiologica Scandinavica 1976; 84 A: 429-434.

  3. Krogh P, Axelsen NH, Elling F, Gyrd-Hansen N, Hald B, Hyldgaard-Jensen J, Larsen AE, Madsen A, Mortensen HP, Møller T, Petersen OK, Ravnskov U, Rostgaard M, Aalund O. Experimental porcine nephropathy. Changes of renal function and structure induced by Ochratoxin A-contaminated feed. Acta Pathologica Microbiologica Scandinavica Suppl 246, 1974.


      Papers and Books Published in English on Cholesterol and the Diet-Heart Idea:

A popular-scientific review of his research about cholesterol and the diet-heart idea is available on: The Cholesterol Myths.  Since 1998 it has been one of the top-ten most popular sites about cholesterol

  1. Ravnskov U, Rosch PJ, Sutter MC, Houston MC. Should we lower cholesterol as much as possible? BMJ 2006;332:1330-1332.

  2. Ravnskov U, Rosch PJ, Sutter MC. High-Dose Statins and the IDEAL Study. JAMA 2006;295:2476. In their response the authors did not give us the requested information. 

  3. Ravnskov U. Dietary fat is not the villain. British Medical Jouurnal 2005;331:906-7.

  4. Ravnskov U. High cholesterol may protect against infections and atherosclerosis. QJM 2003;96:927-34. This paper has since long been one of the most-frequently read paper in QJM. 

  5. Ravnskov U. Dietary fat intake and risk of stroke. Allegations about dietary fat are unfounded. BMJ 2003; 327:1348 

  6. Ravnskov U. Inflammation, Cholesterol Levels, and Risk of Mortality Among Patients Receiving Dialysis. JAMA 2004;291:1833-1834.

  7. Ravnskov U, Sutter MC.  Aggressive lipid-lowering therapy and regression of coronary atheroma. JAMA. 2004;292:38 

  8. Ravnskov U, Rosch P, Sutter MC. Intensive lipid-lowering with atorvastatin in coronary disease. N Engl J Med 2005;353:94.

  9. Ravnskov U. The retreat of the diet-heart hypothesis. Journal of American Physicians and Surgeons.  2003;8:no 3, 94-95

  10. Ravnskov U. ASCOTT-LLA: Questions about the benefits of atorvastatin. The Lancet 2003;361:1986.

  11. Ravnskov U. Lipoproteins and cardiovascular risk. The Lancet 2003;361:1988-1989.

  12. Ravnskov U. A hypothesis out-of-date: The diet-heart idea. Journal of Clinical Epidemiology, 2002;55:1057–1063. Same issue: Dissent by W.S.Weintraub, and Reply by U. Ravnskov

  13. Ravnskov U. Is atherosclerosis caused by high cholesterol? Quarterly Journal of Medicine 2002; 95: 397-403.This paper was also selected for publication in the third issue of South African Excerpts Edition of the QJM 2002

  14. Ravnskov U. Statins as the new Aspirin. Conclusions from the heart protection study were premature. British Medical Journal 2002;324:789.

  15. Ravnskov U, Allan C, Atrens D, Enig MG, Groves B, Kaufman J, Kroneld R, Rosch PJ, Rosenman R, Werkö L, Nielsen JV, Wilske J, Worm N. Studies of dietary fat and heart disease. Science 2002; 295:1464-1465.

  16. Ravnskov U. Diet-heart disease hypothesis is wishful thinking. British Medical Journal 2002; 324: 238

  17. Ravnskov U. Cholesterol and all-cause mortality in Honolulu. The Lancet 2001; 358: 1907.

  18. Ravnskov U. The Cholesterol Myths. Washington: New Trends Publishing, 2000; ISBN 0-9670897-0-0

  19. Ravnskov U. Prevention of atherosclerosis in children. The Lancet 2000; 355: 69.

  20. Ravnskov U. VAT and fat. Evidence is contradictory. British Medical Journal 2000; 320: 1470

  21. Ravnskov U. Why heart disease mortality is low in France.Author´s hypothesis is wrong. British Medical Journal 1999; 319: 255. 

  22. Ravnskov U. The questionable role of saturated and polyunsaturated fatty acids in cardiovascular disease. Journal of Clinical Epidemiology 1998; 51: 443-460.   Read also a dissent to the paper: Golomb BA. Dietary fats and heart disease-dogma challenged? and my answer; same journal and same issue. This paper won the Skrabanek Award 1998

  23. Ravnskov U. What do angiographic changes after cholesterol lowering mean? The Lancet 1994; 344: 1297.

  24. Ravnskov U. American College of Physicians Guidelines on Cholesterol Screening. Ann Intern Med 1996;125:1010

  25. Ravnskov U. Quotation bias in reviews of the diet-heart idea. Journal of Clinical Epidemiology 1995; 48: 713-719.

  26. Ravnskov U. Implications of 4S evidence on baseline lipid levels. The Lancet 1995; 346: 181.

  27. Ravnskov U. Beneficial effects of simvastatin may be due to non-lipid actions. British Medical Journal 1995; 311: 1436-1437.

  28. Ravnskov U. Hypercholesterolemia does not cause coronary heart disease - evidence from the nephrotic syndrome. Nephron 1994; 66: 356-35 7.

  29. Ravnskov U. Ischaemic heart disease and cholesterol. Optimism about drug treatment is unjustified. British Medical Journal 1994; 308: 1038.

  30. Ravnskov U. Is intake of trans-fatty acids and saturated fat causal in coronary heart disease? Circulation 1994; 90: 2568-2569.

  31. Ravnskov U. Doing the right thing: stop worrying about cholesterol. Circulation 1994; 90: 2572-2573.

  32. Ravnskov U. Is there a cause-effect relationship between high blood cholesterol and atherosclerosis? Workshop on cholesterol-lowering trials. National Heart, Lung and Blood Institute, Bethesda 1994.

  33. Ravnskov U. Dietary fats and blood lipids as cardiovascular risk factors in the general population. A critical overview. Proceedings of the I. World Congress of Dairy Products in Human Health and Nutrition. Madrid 1993. Rotterdam: Balkema 1994, p 361-369.

  34. Ravnskov U. Reducing serum cholesterol. Lower cholesterol of doubtful benefit to anyone. British Medical Journal 1993; 307: 125.

  35. Ravnskov U. Coronary atherosclerosis on angiography-progress or regress and why? Circulation 1993; 88: 1358-1359.

  36. Ravnskov U. Cardiovascular disease in developing countries. British Medical Journal 1993; 306: 145-146.

  37. Ravnskov U. Cholesterol lowering trials in coronary heart disease: frequency of citation and outcome. British Medical Journal 1992; 305: 15-19. Letters: British Medical Journal 1992; 305: 420-422, and 717.

  38. Ravnskov U. The fragile links of the diet-heart chain. Nutrition Quarterly 1992; 16: 19-21.

  39. Ravnskov U. Atherogenicity and thrombogenicity indices. The Lancet 338, 1328, 1991.

  40. Ravnskov U. An elevated serum cholesterol is secondary, not causal, in coronary heart disease. Medical Hypotheses 1991; 36: 238-241.

  41. Ravnskov, U. Lowering cholesterol concentrations and mortality. British Medical Journal 1990; 301: 814.

 


Papers and Books in Swedish, Danish, Finnish and German on Cholesterol and the Diet-Heart Idea

  1. Ravnskov U. Man blir inte fet av fett utan av för många kalorier och för lite motion. Läkartidningen 2003;100:3255-3256

  2. Ravnskov U. Statiner ökar risken för cancer hos äldre. Läkartidningen 2003;100:974

  3. Ravnskov U. LDL-kolesterol eller C-reaktivt protein – vilken riskfaktor väger tyngst? Läkartidningen 2003;100:696

  4. Ravnskov U. Den tveksamma nyttan av att stämma i bäcken. Tidskriften Medikament 2002; 8: 68-72

  5. Ravnskov U. Kan brist på omega-3-fettsyror orsaka plötslig hjärtdöd? Läkartidningen 2002;99:3860

  6. Ravnskov U, Pollmer, U. Mythos Cholesterin. Die zehn größten Irrtümer. Stuttgart: Hirzel Verlag 2002. ISBN 3-7776-1181-6

  7. Ravnskov U. Debatt i Science: Kostråd mot hjärtinfarkt försvaras med felcitat. Läkartidningen 2002;99:2673.

  8. Ravnskov U. Ju färre måltider, desto högre kolesterol. Läkartidningen 2002;99:1356

  9. Ravnskov U. Överoptimistiskt referat av ny statinstudie. Läkartidningen 2002;99:949-950.

  10. Ravnskov U. Lipidsänkning påverkar inte utvecklingen av ateroskleros vid benartärsjukdom. Läkartidningen 2001;98:4897-4898.

  11. Ravnskov U. Amerikansk kolesterolpolicy kan leda till sjukförklaring av miljontals friska. Läkartidningen 2001;98:4574-4577.

  12. Ravnskov U. Transfettsyra-den verkliga kostboven vid hjärtinfarkt? Läkartidningen 2001;98:4060.

  13. Ravnskov U. Koständringar förebygger inte hjärtinfarkt. Läkartidningen 2001;98:3926

  14. Ravnskov U. Statinbehandling vid akut hjärtinfarkt väl optimistiskt refererat i massmedierna. Läkartidningen 2001;98:2370

  15. Ravnskov U. Nya intressanta fakta i Science och BMJ…Synen på matens fett håller på att förändras. Tidskriften Medikament 2001:5(4)

  16. Ravnskov U. Varför blir kranskärl aterosklerotiska? Läkartidningen 2000; 98: 41

  17. Ravnskov U. Är motion överlägsen statinbehandling? Läkartidningen 2000; 97: 2177.

  18. Ravnskov U. Myten om det mättade och det fleromättade fettet. Tidskriften Medikament 1998; 3(4): 44-51 och 1998; 3(5): 48-53.

  19. Ravnskov U. "Medelhavsdietens" förträfflighet är en myt. Läkartidningen 1998; 95: 4749-4750.

  20. Ravnskov U. Auktoriteter kräver tolkningsföreträde. Läkartidningen 1997; 95: 1024-1025.

  21. Ravnskov U. Är fleromättat fett en orsak till manlig sterilitet? Läkartidningen 1996; 93: 2040. 

  22. Ravnskov U. Fedtsyrer og forvirrende signaler. Ugeskrift for Læger 1995; 157: 1534-1535.

  23. Ravnskov U. Keys eller kaos. Ugeskrift for Læger 1995; 157: 3210.

  24. Ravnskov U. Slutreplik om kolesterol. Läkartidningen 1994; 91: 117-118.

  25. Ravnskov U. Kolesterolsænkende lægemidler. Ugeskrift for Læger 1994; 156: 329.

  26. Ravnskov U. Ukritisk referat af kolesterolartikler.Ugeskrift for Læger 1994; 156: 4479.

  27. Ravnskov U. Livet forkortes når kolesterolet sænkes. Ugeskrift for Læger 1993; 155: 3678-3679.

  28. Ravnskov U. Tveksamheter om kolesterol. Suomen Lääkarilehti 1993; 48: 1063-1064.

  29. Ravnskov U. Flera tveksamheter om kolesterol. Suomen Lääkarilehti 1993; 48: 1716-1717.

  30. Ravnskov U. Tvivlsomme råd om kolesterolscreening hos børn. Ugeskrift for Læger 1993; 155: 1886-1887.

  31. Ravnskov U. Nya tongånger från USA. Kolesterolkampanjen ifrågasättas. Läkartidningen 1993; 90: 2528-2529.

  32. Ravnskov U. Stoppa kolesterolkampanjen! Läkartidningen 1993; 90: 4587-4588.

  33. Ravnskov U. Kolesteroli. Helsinki: Art House, 1992 (Finnish translation of Kolesterolmyten); ISBN 951-884-078-4. 

  34. Ravnskov U. Hvad er det rigtige svar i kolesteroldebatten? Ugeskrift for Læger 1992; 154: 1716

  35. Ravnskov U. Kolesterol och hälsa: En titt under mattan. Livsmedelsteknik1992; 4: 7-8.

  36. Ravnskov U. Är fleromättat fett nyttigt? Läkartidningen 1991; 88: 1058.

  37. Ravnskov U. Kolesterolmyten. Månedsskrift for praktisk Lægegerning 1991; 70: 131-138.

  38. Ravnskov U. Kolesterolmyten (The Cholesterol Myth). Stockholm: Streifferts, 1991; ISBN 91-7886-085-7.

Papers on the Post-Myocardial-Infarction Syndrome

  1. Ravnskov U. Steroidbehandling av Dresslers syndrom? Läkartidningen 1978; 75: 768.

  2. Ravnskov U. Fluctuating pericardial effusion. New England Journal of Medicine 1969; 281: 854.

  3. Ravnskov U. Aneurysm of the heart and the post-myocardial-infarction. Acta Medica Scandinavica  1968; 183: 393-395.

  4. Ravnskov U. Fall av PMI-syndrom. Läkartidningen 1967; 64: 436-438.

Other Publications 

  1. Ravnskov U. Uffe Ravnskov väger chipsätande och cancerrisk. Farligt om du äter 350 påsar om dagen. Tidskriften Medikament 2002;4:1

  2. Ravnskov U. Beredskap mot forskningsfusk. Läkartidningen 1993; 90: 2116.

  3. Ravnskov U. Benskörhet kan vara iatrogen - skona äggstockarna! Läkartidningen 1993; 90: 3844.

  4. Ravnskov U. Kinesisk Mädchenfanger-metod bästa sättet att reponera en handledsfraktur? Läkartidningen 1989; 86: 3068-3069.

  5. Ravnskov U. Patientförsäkringen och Larssons arm. Läkartidningen 1989; 86: 3901-2.

  6. Ravnskov U. Accusation of fraud. The Lancet 1988; i: 539.

  7. Ravnskov U. Försäkringskassan, sparkniven och AIDS. Läkartidningen 1988; 85: 4583.

  8. Eksmyr R, Fex G, Jagell S, Johansson BG, Ravnskov U, Samuelsson G. Low molecular weight proteinuria and slight hyperlipoproteinemia in three mentally retarded brothers. Acta Pædiatrica Scandinavica 65, 521-525, 1976.

  9. Svensson L, Ravnskov U. a1-microglobulin, a new low molecular weight plasma protein. Clinica Chimica Acta 1976; 73: 415-422.

  10. Ekman R, Johansson BG, Ravnskov U. Gel chromatography on Sephadex gels with narrow particle size distribution obtained by dry elutriation. Analytical Biochemistry 1976; 70: 628-631.

  11. Ravnskov U. Uremic polyneuropathic motor paralysis and immobilization hypercalcemia. Scandinavian Journal of Urology and Nephrology 1973; 7: 63-67.

  12. Hegedüs V, Ravnskov U. Cortical volume in apparently normal kidneys. Scandinavian Journal of Urology and Nephrology  1972; 6: 159-165.

Newspaper Articles 

  1. Ravnskov U. Många är njursjuka i onödan. DN-debatt. Dagens Nyheter 11. april 1999

  2. Ravnskov U. Kritisk medicinjournalistik – finns det? Journalisten 29/30, 23-29 oktober 1997.

  3. Ravnskov U. Ingen risk med fett. DN-debatt. Dagens Nyheter 7. juli 1997

  4. Ravnskov U. Ny hjärtmedicin kan ge cancer. DN-debatt. Dagens Nyheter 22. april 1997

  5. Ravnskov U. Har Stakeberg och Redfors läst boken? Elfsborgs Läns Allehanda 28 feb 1992.

  6. Ravnskov U. Logik och kolesterol. Sundsvalls Tidning 2. maj 1992.

  7. Ravnskov U. Fortsat kolesterolgalskab. Information 26/6 1992

  8. Ravnskov U. Goddag kolesterol - økseskaft. Information 17/6 1992.

  9. Ravnskov U. Fedtkampanjen - humor eller kvaksalveri? Information 25/5 1992.

  10. Ravnskov U. Overlæge Færgeman ude at sejle. Jyllandsposten Oktober 1992.

  11. Ravnskov U. Kolesterolhypotesen pulveriseret. Jyllandsposten. Oktober 1992.

  12. Ravnskov U. Fats suffer from 'selective' research. Bulletin of the National Renderers Association Oct-Dec. 8, 1992.

  13. Ravnskov U. De äter världens fetaste mat - utan att få hjärtinfarkt. Land 12. juli 1991

  14. Ravnskov U. Kolesterol är ofarligt. DN-debatt. Dagens Nyheter 2. feb 1990.

  15. Ravnskov U. Kuren värre än sjukdomen. Sydsvenska Dagbladet 29. jan. 1984.

Humourous Stuff

  1. Ravnskov U. Högt blodtryck. Läkartidningen 1995; 92: 1296.

  2. Ravnskov U. Rosor för mullvadar. Sydsvenska Dagbladet Juli 1991.

  3. Ravnskov U. Gatfloran kremeras. Sydsvenska Dagbladet 4/7 1990.

  4. Ravnskov U. Don Quijotes hämnd. Läkartidningen. 1990; 87: 344.

  5. Ravnskov U. Häxdoktorn. Läkartidningen 1990; 87: 912.

  6. Ravnskov U. Ett (osakligt?) inlägg i kolesteroldebatten. Läkartidningen 1990; 87: 555.

  7. Ravnskov U. Intressekonflikt. Läkartidningen 1989; 86.

Home page