Kolesterolmyter3.
Kostens inverkan på blodets kolesterolhalt är minimal Litteraturhänvisningar
fås genom att klicka på trianglerna. Den aktuella referensen står då överst
på listan som framkommer. För att få ner
kolesterolet måste vi minska på kostens innehåll av animaliskt fett och äta
mer fleromättat fett. Det påstår i alla fall Livsmedelsverket och deras
kolleger i andra länder. Effekten av en dylik åtgärd
är emellertid helt obetydlig. Den brittiske forskaren L. E. Ramsay och hans
medarbetare vid universitetssjukhuset i Sheffield,
som analyserade sexton studier av kostens inverkan på blodets kolesterolhalt
fann att om man följde de officiella råden då minskar kolesterolet med i
snitt högst fyra procent; i flera av studierna sågs ingen ändring alls.▼ Studier
av afrikanska folkstammar har dessutom visat att man kan äta enorma mängder
animaliskt fett utan att kolesterolet går upp. Samburustammen till exempel äter
i snitt ett halvt kilo kött och dricker nästan sju liter rå mjölk varje dag
året runt. Mjölk från afrikanska sebukor är betydligt fetare än mjölk från
svenska kor, vilket innebär att Samburuerna intar mer än dubbelt så mycket
animaliskt fett som Medelsvensson. Trots detta är deras kolesterol mycket lågt,
omkring 4.3.▼ Enligt
Masajerna i Kenya är fiber och grönt endast mat för kor. Själva dricker de
ett par liter fet sebumjölk om dan och deras fester är rena köttorgier. Men
Masajernas kolesterol är de lägsta, man någonsin har uppmätt i hela världen,
kring det halva av Medelsvenssons.▼ Huvudfödan för vissa beduinstammar i Somalia är kamelmjölk.
Kring fem liter dagligen är normen, vilket motsvarar nästan ett halt kilo mjölkfett,
därför att mjölken från kameler om möjligt är ännu fetare än sebumjölk.
Men även om deras huvudsakliga kaloriintag kommer från animaliskt fett ligger
beduinernas kolesterol blott kring 3.9, alltså betydligt lägre än hos de
flesta i västvärlden.▼ De
afrikanske folkstammars egendomligheter nämns sällan av kolesterolkampanjens
anhängare. De som har modet bortförklarar det hela med att afrikanerna har ärvt
en förmåga att hålla kolesterolet nere trots en riklig tillförsel av
animaliskt föda. Men kolesterolet hos masajer som flyttade till Nairobi gick
upp med 25 % trots att deras mat med all säkerhet var mindre fet än hos
kamraterna inne i landet.▼ Det
finns dessutom en mängd studier där man anlyserat deltagarnas kost och mätt
blodets halt av kolesterol. Redan i den välkända Framingham-studien upptäckte
man att det var något som inte stämde. Nästan tusen individer utfrågades i
detalj om sin kost utan att man kunde visa något samband med blodets
kolesterol. Författarna till rapporten kommenterade det såhär: ”Dessa fynd
tyder på att man bör vara försiktig med hypoteser, som sätter kosten i
samband med blodets kolesterol. Det finns stora variationer när det gäller
Framingham-bornas kolesterol. Det finns säkert en förklaring till detta, men
det beror inte på kosten.” Av okänd anledning blev deras resultat aldrig
offentliggjort och manuskriptet ligger fortfarande i en källare i Washington. I
en liten amerikansk stad Tecumseh i Michigan studerade den amerikanska forskaren
Allen Nichols och hans team samma fenomen.▼
Erfarna dietister frågade mer än
två tusen individer vad de hade ätit det senaste dygnet. Matens ingredienser
analyserades noggrant; man var i synnerhet nyfiken på vilken typ av fett som
deltagarna ätit och använt vid matlagningen. Sedan delade man in deltagarna i
tre grupper efter deras kolesterol. Ingen
skillnad fanns mellan grupperna. De som hade de lägsta kolesterolvärden hade
ätit precis lika mycket animaliskt fett som i gruppen med de högsta
kolesterolvärden. Andra som studerat barns kost på samma sätt har kommit fram
till samma resultat.▼
▼ Även
om man gör sitt yttersta kommer uppgifter om vad människor ätit att vara osäkra.
Vem kommer ihåg allt vad man ätit det senaste dygnet? Och kosten under ett
dygn representerar kanske inte heller individens kost under resten av året. Ett
bättre resultat uppnås om man studerar kosten under flera dygn, helst på
olika tider av året. I
London använde Jeremy Morris och hans team denna metod och bad nittio medelålders
bankkassörer om att väga och notera allt vad de åt.▼ Har
du någon gång förhandlat i en bank? Kanske du har turen med dig på direktörens
kontor, men i kassan går det knappast. Om någon är noggrann med småmynten är
det tjänstemännen, som sitter bakom bankens glasrutor och sköter om betalningarna. Nittio
av dessa hederliga och noggranna individer ombads väga varje matbit de åt
under en hel vecka med en brevvåg. Men inte heller denna grundliga metod gav
det förväntade resultat. För
att vara på den säkra sidan bad forskarna tjänstemännen om att upprepa
proceduren under en vecka på en annan tid på året. Samma resultat. För
att vara absolut säkra valdes de kassörer som varit extra noga i sina
rapporter och bad dom upprepa proceduren. Samma resultat. Finländarna
har de högsta kolesterolvärden i hela världen och det beror på den feta
kosten, påstås det. Låt oss därför titta på vad Rolf Kroneld och hans
medarbetare från universitetet i Turku kom fram till (46).
De studerade kosten hos alla invånare i byn Iniö nära Turku och dubbelt så många
tillfälligt utvalda personer av samma ålder och kön i Karelen och i det sydvästliga
Finland. Tillsynes
hade Iniö blivit utsatt för en hälsokampanj. Där åt man nämligen dubbelt så
mycket margarin och blott hälften så mycket smör som på de andra ställen.
Och till skillnad från människorna där föredrog Iniöborna skummjölk istället
för vanlig mjölk. Men
invånarna i Iniö hade de högsta kolesterolvärdena! Snittet för männen var
7.2, mot 6.19 och 6.21 i de två andra grupperna. För kvinnorna var
skillnaderna ännu större. Varför
måste man bland sig i friska människors kostvanor om deras kost inget
inflytande har på det man anser vara farligt, blodets halt av kolesterol? Enligt
Livsmedelsverkets kostråd och de Nordiska Kostrekommendationerna bör högst 10
% av matens kalorier täckas av animaliskt fett. Nästan femton procent av
deltagarna i studien från Tecumseh uppfyllde detta mål och ändå skiljde sig
deras kolesterol inte från kolesterolet hos ddom som frossade i animaliskt fett
och det var dessutom dubbelt så högt som i Afrika trots att afrikanerna åt
mer än fyra gånger så mycket animaliskt fett som de fettsnålande invånare i
Tecumseh. Och
även om kolesterolet skulle stiga på grund av kosten, då talar allt för att
ett högt kolesterol inte är så farligt som experterna vill ha oss att tro (se
avsnitt 1 och 7).
|